Min yrkesväg fram till nu!

1987 var min först kontakt med konditori/bageri (praktiserade två veckor på centralkonditoriet i Jönköping). Jag fick frågan om jag ville börja som lärling efter nian, jag gick då i åttan. Min pappa avrådde mig eftersom han tyckte jag skulle ha en gymnasieutbildning. Jag utbildade mig till barnskötare. Under sommarloven arbetade jag på café Solbacken på Visingsö. Två fantastiska kvinnor drev detta hembageri. Jag bakade hemma på ledig tid, blev i regel sena kvällar. Det var under den här tiden jag bestämde mig för att driva eget konditori/bageri.

Började som praktikant 1992 på Glade Bagarn i Jönköping. Två år senare 1994 blev jag (var 20år) delägare i Landhs Konditori i Mullsjö. Drev även Kroatorpet i Huskvarna från 2000. När jag började som praktikant använde de flesta konditorier/bagerier mer eller minder halvfabrikat. Efter några år i yrket började jag ifrågasätta halvfabrikat, vad för skillnad, bästa kvalité osv. Så här gjorde man inte förr. Jag gick kurs på AMU, chokladkurs i Spanien, praktiserade på Rosendals trädgårdar. Runt 1998 bytte vi ut allt margarin till smör, gjorde egna tårtbottnar, sylt, mazariner, bullfyllning, smördeg m.m. Tog bort bröd/kak mixer. Detta kommer oftast som en chock för kunden för den tror att allt görs från grunden på konditori/bagerierna. Så är inte fallet, vill ge det rådet att FRÅGA! Butikspersonalen. Det finns otroligt mycket bake off produkter och då bakas det på plats men det är inte tillverkat på plats.

Säger inte att det är fel med hel/halvfabrikat, det är lättare att få ekonomi i sitt företag. Det kräver inte så mycket arbetskraft. Men känslan och det speciella med just detta konditori infinner sig inte. Produkter smakar likadant över hela Sverige. För ca 10-15år sedan fick hantverket renässans. Många små hantverks bageri/konditorier använder inte halvfabrikat. De håller en hög kvalité på sina råvaror och många använder även ekologiska varor.

2001 sålde jag min del i Landhs konditori, var nu 28år och vi fick vårt första barn. Tänkte jag skulle vara hemmafru i 7-8år eftersom det blivit väldigt mycket jobb. Vissa veckor kunde det bli 100 timmar, det normala var 70-80 timmar. Hade öppet 7 dagar i veckan så de första tre åren var det inte mycket semester att tala om.

Så blev det inte, började med pralinproduktion 2002 hemma i köket i Södra Svinhult Bottnaryd. Vi fick två barn till väldigt tätt. 2004 flyttade vi till Tokarp Södergård Jönköping. 2005 öppnade jag Chokladverkstan på Gräshagen i postens gamla lokaler. 2008 gjordes ladugården hemma i Tokarp iordning till nuvarande Chokladverkstan. Det har varit oerhört mycket glädje med alla möten med olika människor men också kantats av utmaningsdepression och panikångest. Vissa perioder har jag inte velat fortsätta. Och det har i regel kommit i samband med 80 timmars arbetsveckor. Återhämtning har blivit ett begrepp för mig på senare år. Inser att detta är livsviktigt! Nu är min ambition att försöka jobba 40tim/v. Att efter 25 år i detta yrke har jag fortfarande drivet att lära mig mer. Vill höja mina nivåer inom yrket. Så länge jag har drivet är det rätt. Företagande är som ett flygplan, det flyger, landar, går upp och det går ned. Många drömmer om café och det är trevligt bara man är inställd på mycket jobb, vilja bli bättre, inte vara nöjd och ha passion för det man gör kommer det gå bra.

Älskar fortfarande mitt yrke och sötsaker/Christina Lööv